Intressant vetande och bra att känna till 

Inte? Här är några aspekter som kan

vara bidragande orsaker till att ert hållbarhetsarbete inte får fart:

• Kommunikationen brister. Det är oerhört vanligt att ledningen tar för givet att alla hänger med i svängarna och kommunicerar för lite.
• Dialogen uteblir. Om inte medarbetarna själva får vara med i omformningen kommer motståndet som ett brev på posten.
• Tiden tryter. Förändringsarbetet förväntas ta avsevärt mycket kortare tid än vad som är realiserbart.
• Börjar i fel ände. När ett hållbarhetsarbete startas upp, krävs ett gediget förarbete med analys, strategi och målarbete. Börjar istället arbetet med att beräkna koldioxidutsläpp, tappar man snabbt sammanhanget och med det motivation.

Vad behöver vi för att må bra?

Bland annat så behöver vi människor KASAM för att må bra.

Känsla av ett sammanhang. När man läser orden, verkar det ganska självklart. Men ändå tycks det inte vara så lätt att hitta åtgärderna. Begreppet kommer från Salutogenes-teorin, myntat av Aaron Antonovsky och benämns KASAM. Det handlar om något så enkelt som att om vi känner oss delaktiga i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt så har vi grunden för god mental hälsa. Vi behöver alltså:

• BEGRIPLIGHET
• HANTERBARHET
• MENINGSFULLHET 

Finns detta tänk med i ert hållbarhetsarbete?

Social hållbarhet, vad kan man göra?

Den sociala hållbarheten är den del som oftast uppfattas som lättast, som att den är ett självspelande piano, men är den det?

Till skillnad från den miljömässiga och finansiella hållbarheten så är den sociala hållbarheten specifikt inriktad på att skapa rättvisa och inkluderande samhällen där människor kan trivas och utvecklas. Det ska vara en samhällsutveckling som främjar människors välbefinnande och möjligheter.

Det handlar också om att se till att alla människor har tillgång till grundläggande resurser och tjänster som utbildning, hälsa, bostäder och socialt skydd. 

Ur företagssynpunkt så finns det mycket att göra för att bidra ansvarsfullt. Både interna förbättringar men även externt och i andra länder. Tänk stort som smått men framför allt, inkludera personalen i arbetet!

Känner du till vår Overshoot day?

Det är dagen då vi använt jordens alla resurser, för året.

Och resterande blir helt enkelt överkonsumtion. I år inföll dagen 21 april. Sveriges överkonsumtion är betydligt mer långt överskridande än många andra länder. Vad kan ni göra för att minska konsumtionen?

Ofta går man i gamla hjulspår och blir hemmablind, men genom att bolla frågan med något utifrån som inte kan er verksamhet, så kan man gå från fastlåsta tankar till innovativa lösningar.

Hållbarhetsord och förkortningar, vad betyder dem?

Hållbarhet i all ära, men alla förkortningar, begrepp och uttryck kan få en att tappa orken, men lugn- vi hjälper er med några av de vanligaste begreppen!

ESG- Enviromental, Social, Governance alltså arbetet med miljö, det sociala samt bolagsstyrning.

IDG- Inner Development Goals, ett ramverk där man beskriver viktiga mänskliga förmågor i 23 punkter.

SDG- Sustainability Development Goals, de 17 globala mål som världens alla länder jobbar för att uppnå.

SBT- Science Based Targets, är vetenskapligt baserade målsättningar som förtag kan sätta för att minska sina växthusgasutsläpp

CSRD- Corporate Sustainability Reporting Directive, en icke-finansiell rapportering, framtaget av EU, som ska visa på företags effekt av miljömässiga och sociala aktiviteter.

ESRS- European Sustainability Reporting Standards, är rapporteringsstandarden som kommer med CSRD

CSDDD- Corporate Sustainability Due Diligence Directive, är ett direktiv som kompletterar CSRD, där företag ska identifiera, hantera och redovisa sina risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjor.

GRÖN TAXONOMI- En del ur EUs gröna handlingsplan (tillsammans med CSRD), ett ramverk för hållbara finanser. En gemensam måttstock för att klassificera miljömässigt hållbara aktiviteter.  

EKOLOGISKT FOTAVTRYCK- Vår livsstil lämnar ett fotavtryck i naturen och på klimatet. Ju mer vi producerar ju högre fotavtryck. Man kan både mena avtrycket i klimatet eller hur mycket miljömässiga resurser som påverkas.

KOLDIOXIDEKVIVALENTER- Skrivs ofta Co2e och är ett omräkningsmått på utsläpp av växthusgaser. De visar hur stor växthuseffekt ett utsläpp har i jämförelse med koldioxid.

IPCC- är FNs klimatpanel som sammanställer klimatforskning som sammanställer i rapporter.

KOLDIOXIDSÄNKOR- Kärr och våtmarker är exempel men Amazonas är den största. De fungerar som svampar som absorberar kolföreningar och är avgörande för våra ekosystem.

NETTO NOLL UTSLÄPP- Betyder så låga utsläpp som möjligt och det som ändå släpps ut kompenseras med negativa utsläpp (upptag eller via kemisk process).

PRISAVTALET- Globalt klimatavtal från 2015, tog fram för att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska växthusgaser.

SCOPE 1,2,3- Begrepp som är framtaget genom GHG-protokollet och gör att man kan analysera de olika växthusgasernas effekter på klimatförändringarna, så att beslutsfattare kan jämföra möjligheterna till utsläpps-minskningar inom sina företag.

GHG-Protokollet- Greenhouse Gas Protocol, är en global standard som används för att underlägga företags rapportering av växthusgaser.

TRÖSKELPUNKT- Inträffar när en liten förändring orsakar en  snabbt och oåterkallelig förändring.

Vill du göra ett test för att se hur målmedveten du är?

FNs 193 medlemsländer har genom Agenda 2030 förbundit sig till 17 globala mål som innefattas i fyra grundaspekter.

På Agenda 2030 sida "Bli mer målmedveten" får du lära dig lite mer om de Globala målen, svara på frågor om ditt liv och dina värderingar, för att sedan få en personlig att-göra-lista med konkreta tips på vad just du kan göra för att bidra och.